Efter Almedalen

Almedalsveckan är över. Dags för oss politiskt besatta att ta sommarlov. Men först några korta reflektioner om veckan som gick.

1. Ett år före valet uppträder partierna ängsligt och försiktigt. Med undantag från Vänsterpartiets förslag för att värna offentliga verksamheter med en grundlagsändring yttrade knappast de demokratiska partierna något under veckan som fick någon att sätta mingelbubblet i vrångstrupen. Moderaterna gör sitt bästa för att framstå som socialdemokrater och socialdemokraterna ser till att inte trampa någon på tårna. Redan innan regeringen har lovat något femte jobbskatteavdrag har S-ledningen lovat att inte ta bort det om kommer. Att låta regeringen sätta ramarna för vad som är politiskt möjligt att genomföra är i mina ögon en sorglig inställning till politik. Särskilt som längtan efter politisk handlingskraft växer hos väljarna efter två mandatperioder med en regering som passivt ser på när arbetslösheten stiger, skolresultaten sjunker och klimatet skenar.

2. Försiktigheten hos de demokratiska partierna gör att utrymmet för rasister och sexister ökar. Jag tycker det är utmärkt att mitt parti utmanar Sverigedemokraterna genom att ta strid för en öppnare migrationspolitik. Svenska folket står på solidaritetens sida och det är när ljuset riktas migrationsfrågorna som beslut tas i rätt riktning. Men att SD får stå i centrum när de stora partierna ägnar sig åt regeringsfrågan istället för ideologiska strider är djupt olyckligt. Att Stefan Löfven och Socialdemokraterna kommer sätta fart på debatten om framtidens Sverige ter sig allt mer avlägset. Men MP kan om man vågar och vill. En tydlig grön röst som tar avstånd från den misslyckade arbetslinjen och kräver delade jobb och massiva investeringar i klimat och utbildning skulle vara mycket uppfriskande i det offentliga samtalet.

3. Slutligen kan jag nöjt konstatera att skoldebatten har svängt och nu är sundare än på mycket länge. Det handlar inte längre om kepsar och betyg. Utan om sådant som på riktigt är viktigt för lärare och elevers förutsättningar att lyckas i sitt arbete. I tisdags lyfte Gustav Fridolin fram förslag för att förbättra arbetsmiljön på skolorna och igår talade Stefan Löfven om mindre klasser i de yngre åldrarna.

Nu tar jag sommarledigt från bloggen. Är åter i augusti om inget händer innan dess som gör mig nödd och tvungen att angripa tangentbordet. Ha det så fint på picnicfiltar, i hängmattor och för den delen på arbetsplatser!