Det är inte vi, det är grekerna

Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman har orsakat visst hallaballo genom ett utspel på Svenska dagbladets Brännpunkt om att Grekland och andra som missköter ekonomin borde sparkas ut ur Eurosamarbetet. Andra folkpartister går i taket och åter andra (i mer ledande ställning) gör sig oanträffbara.

Jag ska försöka avhålla mig från att vara nedlåtande mot såväl folkpartister som Svenska dagbladet, men jag kan inte annat än le ömt åt hur konsekvent man pekar finger åt andra och undviker att ifrågasätta sig själv. Lite gulligt är det faktiskt. När valutaunionen krakelerar renderar det inte i någon omorientering när det gäller frågan om en svensk anslutning. Istället handlar diskussionen om huvuvida de som redan är med ska få vara kvar. DN konstaterade för en tid sedan att endast fem EU-länder (däribland Sverige) lever upp till stabilitetspaktens krav. Om Cwejman får leda Europa genom krisen kanske Sverige snart ingår i en söt liten valutaunion med EU-klassens duktiga elever.

För visst är vi duktiga. Inga röda siffror i bokföringen. Det är inte vi, det är grekerna kan vi förnöjsamt konstera. Åtminstone så länge vi håller oss till den bokföring Anders Borg förfogar över. Att vi hör till de länder som förbrukar allra mest av jordens resurser – och i det avseendet lever långt över våra tillgångar – slipper vi tala om så länge Svenska dagbladet och deras likar sätter agendan.

Kopplingen mellan ekonomisk kris och sinande naturresurser, som jag bloggat om tidigare, borde däremot vara något för gröna språkrör att tjata om. Jag hoppas att inte eventuella förhoppningar om uppgörelser med alliansen står i vägen för så beska budskap. För onekligen är det bekvämare att som Adam Cwejman och andra ta greker i örat istället för att ifrågasätta egna ställningstaganden. Och kanske är det också bekvämare att prata om viktiga järnvägssatsningar, men tiga om nödvändiga livsstilsförändringar.

Men om jag förstått saken rätt var det inte av bekvämlighetsskäl det gröna partiet en gång bildades.

Ansvarsfullt, Borg?

Finansminister Borg är trovärdig. Borg har varit ansvarsfull genom den ekonomiska krisen och Borg är den trygga skeppare vi kan lita på ifall stormen skulle tillta. Den bilden har moderata spinndoktorer varit framgångsrika med att etablera i medierna.

I det sammanhanget blir det lite intressant när han bedyrar att Eurons kris inte fått honom att omvärdera ett svenskt medlemsskap. Detta samtidigt som ledande brittiska ekonomer i en annan tidning spår att Eurosamarbetet som det ser ut idag är på väg att spricka.

Jag undrar hur ansvarsfullt svenska väljare tycker det är att vår finansminister vill driva oss in i en krisande valutaunion?