Treterminssystem är på förslag igen, vilket jag kommenterade på bloggen häromdagen, i SVT i går och det diskuterades även i TV4 och har tagits upp i flera artiklar i DN. Jag skrev redan i det tidigare inlägget att det vore bättre att börja i andra änden med att ta ett kvalitetsgrepp på högskoleutbildningar - och inte minst tillföra resurser eftersom dessa har urholkats sedan 1990-talet (se tex en rapport från SFS och Mats Pertofts (MP) kommentar till treterminsförslaget där han redogör för miljöpartiets linje). Kommer man ur ett kvalitetsperspektiv (och då med hänsyn tagen till att universitetens lärare har både undervisnings- och forskningsplikter) fram till att ett treterminssystem är den ultimata lösningen, så för all del. Men man ska vara medveten om att det skulle krävas ytterligare ökade resurser eftersom det är svårt, för att inte säga omöjligt, att öka arbetsbördan för nuvarande lärarkår. (Jag misstänker för övrigt att denna arbetsbörda skulle kunna vara en delorsak till riksrevisionsverkets kritik av ansamlade forskningsmedel på lärosätena som DN rapporterar om. Många gånger tvingas nämligen lärare som sökt forskningsanslag be om uppskov för användandet av dessa eftersom man inte hinner forska i önskad utsträckning pga att undervisningen tar för stor del av tiden. Kanske är det inte den största anledningen eftersom det även finns andra faktorer, som att tillsättningar av tjänster tar oförsvarligt lång tid - förmodligen delvis för att sakkunnigarbete inte direkt är något man - heller - får tillräcklig tidskompensation för att utföra.)
Stefan Nordlund (dekan för naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet) påpekade i TV4:s diskussion om terminsindelningen att en rimligare väg kunde vara att förbättra villkoren för att anordna sommarkurser, vilket skulle förbättra möjligheterna för studenter att läsa relevanta kurser under sommaren. Men det kanske helt enkelt är så att sommaruppehållet sticker i ögonen på folk, på samma sätt som grundskole- och gymnasielärarnas långa sommarledighet (som ska uppväga en längre veckoarbetstid under terminerna) då och då poppar upp till diskussion. Åtminstone tyder Ulrika Carlssons (riksdagsledamot för C) kommentar i TV4 på det när hon påstår att högskolor står tomma, i princip, tre månader. Visst, det är inte så många studenter där, men hon avslöjar en oförståelse för hur arbetsvillkoren för lärarna ser ut och att uppehållet inte alls består av helt ledig tid utan av efter- och förarbete till undervisningen, forskning och den lagstadgade semester om upp till 7 veckor som lärarna till största delen förväntas ta ut under sommaren. Man får lust att fråga sig: hur ser det ut i riksdagen på sommaren?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar