söndag 9 maj 2010

Skit i skalbaggarna - men jag vill andas ren luft

Idag skriver tre miljöpartister på Svenska dagbladets debattsida om vikten av att bevara de s.k. gröna kilarna, de tio sammanhängande grönområden där man kan vandra i nästan obruten natur från Stockholmsregionens centrala delar ut mot Östersjön och landsbygden.

De gröna kilarna är hotade. I den regionplan som landstinget förväntas anta i veckan offras exempelvis Hanvedenkilen som löper genom Huddinge. Detta för att ge plats åt Södertörnsleden.

Är detta verkligen ett problem? Är det inte mossigt och utvecklingsfientligt att snacka om skogar? Om en och annan utrotningshotad skalbagge skulle stryka med, är inte det ett rimligt pris för att vi ska slippa bilköer?`

För hundraelfte gången: Vi slipper inte bilköer genom vägbyggen. Tvärtom genererar nya vägar ny trafik och på sikt ännu längre köer. Och ärligt talat skiter jag i skalbaggarna. Däremot bryr jag mig om människor. Och även vi civiliserade och utvecklingsorienterade storstadsmänniskor behöver frisk luft, rent vatten och en rad andra tjänster som naturen ger oss.

Att värna de gröna kilarna handlar om att värna människan. Därför behövs många gröna röster i landstingsvalet i höst för att det vansinnesbeslut som sannolikt kommer fattas i veckan inte förverkligas. Slå in gröna kilar i sossars och borgares betongallians!

4 kommentarer:

D4n sa...

Varför kan man inte upplåta en liten yta i detta land till stad, där inte alla arter av skalbagge ska bevaras? När man säger nej till centrala byggen och blockerar de "gröna kilarna" med en högst tvivelaktigt syfte (artspridning...hur går det?), så tvingar man folk att bo längre ut från staden, med bil. Någonstans ska ju folk bo och i en stad som växer måste det byggas. Någonstans ska alltså träd fällas för att ge plats åt hus. Bygger vi nära staden blir dessa hus mer yteffektiva och invånarna kräver mindre transporter. Jag vågar därför påstå att de gröna kilarna är en av stadens största klimatbovar.

Olof Olsson sa...

Håller helt med om att man ska bygga tätt! En av många negativa sidor med de vägbyggen som Stockholms landsting har med i sin plan är att det glesar ut städerna och gör oss ännu mer bilberoende. Vad det gäller bostadsbyggen finns det massor av ställen att bygga på som inte hotar de livsviktiga gröna kilarna!

Niklas sa...

Följande länk är en kartbild som visar vad som klassas som gröna kilar i Stockholm:

http://www.ab.lst.se/upload/bilder/omrades_bilder/natur_och_friluftsliv/tatortsnara_natur/grona_kilar_hel.gif

I tätorten bor idag 1,3 miljoner. Om vi bara ser till att de framtida förtätningar just stad istället för nytillkomna förorter, kan man på samma yta, som motsvarar dagens tätort, få plats med en befolkning på 5-6 miljoner (vilket tidigast kommer ske om 100-200år). Förtätning kan då nästan uteslutande ske i de områden som inte är klassade som gröna kilar.

Det finns dock en grön kil som jag vänder mig emot, Ladugårds gärde. Som rekreationsområde har den mycket litet värde, då väldigt få uppehåller sig där (Det ekologiska värdet kan jag dock inte uttala mig om). Dessutom kommer det att vara en stor barriär mellan Östermalm och den framtida stadsdelen vid Värtan.

Istället för att, som nu, förutsätta att all ickeexploaterad mark är bra reakreationsområden menar jag att man vid kommande utbyggnad av innerstaden (ett måste om vi vill spara natur) måste planera in bra stadsintegrerade parker. Man bör även skapa en tydligare gräns mot Nationalstadsparken (vid Liljansskogen).

Ett ställe man helt missat möjligheten att skapa en bra stadspark är vid Årstaskogen. Istället för tydlig urban inramning valde man en mer uppluckrad gräns med hus-i-park. Med en så uppluckrad gräns märktes det inte så mycket då nästa lager av hus-i-park byggdes och ytterligare smalnade av parken. Nu är det inte så mycket kvar av den tyvärr. Hade man från första början byggt en tydlig gräns hade det bara sett konstigt ut om punkthus hade lagts till i parken (jämför hur det skulle se ut i Humlegården om punkthus skulle föreslås i dess nordöstra hörn... Det skulle aldrig ske).

På samma sätt som man borde gjort med Årstaskogen bör man se till att skapa en tydlig stadsfront ut mot Liljansskogen. I annat fall är jag övertygad om att den kommer att exploateras på längre sikt. Att låta staden närma sig denna park är genialt såtillvida att fler kan utnyttja platsen för rekreation då den görs tillgänglig för fler.

Olof Olsson sa...

Tack för intressant kommentar!