Sverige har under Reinfeldt intagit positionen att det är mer ekonomiskt att stötta utsläppsminskningar i andra länder (läs utvecklingsländer) än i vårt eget och att Sverige står för en så pytteliten del av de globala utsläppen av sk växthusgaser att det är försumbart ("med det menas att det inte finns, fast bara lite" som Tage Danielsson sa i sin Harrisburgmonolog). Då glömmer man dock bort att räkna per capita, dvs utsläpp per person. Det är klart att Sverige som är ett litet land, med en liten befolkning i absoluta tal har relativt låga utsläpp. Men per person är det inga små mängder vi släpper ut. Och det Reinfeldt säger är alltså egentligen att det ska vara helt OK för oss i Sverige att fortsätta på samma väg där "utveckling" drivs av utsläpp av "växthusgaser", medan han i dagens
DN apropå miljöminister Carlgrens förhandlingar inför Köpenhamnsmötet redogör för hur Kina ställer sig vad gäller åtgärder mot klimatförändringar och "växthusgas"utsläpp:
Enligt statsministern både förstår Kina att det är nödvändigt att ta krafttag mot klimatförändringen och försöker också på olika sätt vidta åtgärder mot den. Men samtidigt bygger den utveckling av landet som sätts över allt annat på beroendet av kol och andra fossila bränslen.
– Det är parallella spår. Den ena riktningen är något vi bejakar, den andra fortsätter att bygga oss i fel riktning, säger Fredrik Reinfeldt.
Sammanfattningsvis: Rör inte min bil, rör inte min utveckling - men jag kan lämna ett litet bidrag för att ni ska kunna dra ner på era utsläpp så att vi kan fortsätta som vanligt. Det är statsministerns och därmed Sveriges uppfattning om hur klimatförändringar ska motverkas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar