Krantz vill visst lägga sig i forskningen?

När Tobias Krantz hade tillträtt som ny högskole- och forskningsminister annonserade han på DN debatt den sjunde juli att politiker inte ska lägga sig i forskningen, dvs att det är viktigt med grundforskning och att den ska få utrymme utan att politiker styr genom att ange specifika riktlinjer om inom vilka områden som forskning ska ske. Därför blir jag lite häpen när jag nu läser vad medlemmar i Vetenskapsrådets olika ämnesråd skriver på DN debatt, att det förslag om ny organisation av Vetenskapsrådet leder just till det som Krantz sa sig vilja undvika, nämligen en ökad politisk styrning av vart forskningsmedlen ska gå. Ämnesrådens medlemmar skriver:

Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning, minskat forskarinflytande och urholkning av svensk grundforskning. En forskning som är av fundamental betydelse för både Sveriges vetenskapliga position i världen och
för framtida innovationer och industriell utveckling i Sverige.

Det verkar alltså som att Krantz trots allt inte har kunnat hålla fingrarna i styr utan arbetar för att öka det politiska inflytandet över forskningen. Något som är väldigt olyckligt eftersom det är extremt svårt att i förväg veta vilken forskning som visar sig nyttig, eller leder fram till "användbara" resultat. Det är liksom det som är hela poängen med forskning, att man inte vet innan... Jag misstänker att en sådan utveckling även riskerar att krympa medlen till sådan forskning som redan nu lätt hamnar i skymundan, forskning inom i synnerhet humaniora och i viss mån samhällsvetenskap (se t ex Sverker Lenas artiklar i DN från i våras och början på augusti). Dessa är områden som har svårare att visa resultat i form av patent, tekniska lösningar, medicinska framsteg osv som de tekniska och naturvetenskapliga områdena kan. Därmed kan de verka "onödiga". Men även sådan forskning fyller en funktion fast den inte kan räknas i antalet sökta patent eller startade företag. När man studerar mer komplexa system är det inte alltid det är natuvetenskapens "hårddata" som är det avgörande, utan hur de sociala systemen hanterar olika situationer, något som jag även nämnt i tidigare inlägg i samband med diskussionen om ekologiskt jordbruk, men håller lika bra i sammanhang som klimatfrågorna, ekonomiska frågor med flera. Det är därför väldigt olyckligt om en omorganisation av Vetenskapsrådet leder till att forskningsområden som redan i dag har svårt att få finansiering får ännu sämre möjligheter.