måndag 10 februari 2014

Gränslöst forskningsförakt

Politiska beslut fattas gång på gång i strid med gällande forskning. När Alliansen nu vill lägga ned Huddinge tal- och språkförskola påstår man att ”forskning visar att inkludering gynnar barn bäst”. Gång på gång har jag frågat vilken forskning det är man lutar sig mot. När svaret äntligen kom hänvisade man till en skrift som inte säger ett skvatt om de barn som nu ska fösas ihop i stora grupper. 
 
Det finns ingen forskning på hur barn med språkstörning påverkas av att gå i speciellt anpassade verksamheter jämfört med inkluderade verksamheter tillsammans med barn utan diagnos. Majoriteten lutar sig istället mot skriften ”Forskning för klassrummet” från Skolverket. Men i denna skrift nämns överhuvud taget inte barn med språkstörning. Den rör sig helt och hållet på ett övergripande och ideologiskt plan. Skriften har som utgångspunkt att diagnoser är av ondo, därmed tar den inte heller ställning till huruvida specifika grupper av barn gynnas eller missgynnas av inkludering.

En sak slår däremot Skolverkets skrift tydligt fast: när inkludering av barn med särskilda behov ska genomföras är det av största vikt att alla drar åt samma håll – från förvaltningsledning till pedagoger. Att köra över föräldrar och personal med bulldozer, som man nu gör, är alltså i direkt strid med den forskning majoriteten själva hänvisar till.

Grundtanken med inkludering är god. Det finns definitiv skäl att undvika att barn ”fastnar” i särskilda grupper. Men att lägga ned en mycket uppskattad och väl fungerande verksamhet som utvecklats under lång tid utan någon som helst analys av vad just dessa barn behöver och utan att förankra beslutet vare sig hos personal eller föräldrar är häpnadsväckande ansvarslöst.

Det gränslösa forskningsförakt den borgerliga majoriteten ger uttryck för tycker jag är obehagligt. När motorvägsprojektet Förbifart Stockholm diskuterades i våras var Huddinges kommunstyrelseordförande Daniel Dronjak Nordqvist (M) åtminstone ärlig nog att erkänna att han inte kände till någon forskning som stödde hans argument om att vägen skulle minska köerna. ”Det räcker med sunt förnuft", fnös han då. Än värre är det när majoriteten nu påstår sig ha stöd i forskning för att lägga ned tal- och språkförskolan – trots att denna forskning saknar relevans i sammanhanget.

Jag är glad över att vara med i ett parti som har respekt för kunskapen och tar avstamp i forskning när politiska ställningstaganden görs. Det ska vi fortsätta med!

Inga kommentarer: