söndag 26 februari 2012

Gör inte om misstagen från 2010!

Alliansens försprång i opinionen har minskat kraftigt den senaste månaden. Snart kan det vara helt utraderat. Det är förstås trevligare att läsa om för oss som vill ha en ny regering i Sverige än att "socialdemokratin gett upp tanken om maktskifte 2014" som somliga förstå-sig-påare påstod för bara ett ögonblick sedan. Men jag vill hissa varningsflagg. Om oppositionen i allmänhet och socialdemkratin i synnerhet tror att krisen är över är risken stor att misstagen från den förra mandatperioden upprepas. Vi kan inte nöja oss med att vara den lite mer humana variant på Alliansen vi framstod som i valet 2010. Vi måste – varje parti på sitt håll – formulera rejäla alternativ. Den läxan tycks Vänsterpartiet ha gjort, medan jag sätter frågetecken för mitt eget gröna parti i det avseendet. Vad socialdemokratin anbelangar är väl det mesta ett frågetecken än så länge.

Om målet blott är att inta Rosenbad kan det tyckas logiskt att försöka lägga sig så nära den borgliga regeringen som möjligt. Blidkar man den där mytiska Mittenväljaren ska det nog gå vägen. Då kan det verka osmart att lägga fram förslag som pekar ut en riktning som ligger allt för långt ifrån den politiska kurs som vunnit väljarnas förtroende de senaste åren. Jag tror att det är fel tänkt. Alldeles bortsett från att jag skiter fullständigt i vilka som möblerar i Rosenbad, om samhällsutvecklingen förblir den samma, tänker jag att det är en självmordstaktik. Den provades inför valet 2010. Vi vet hur det gick.

Det är möjligt att de rödgröna partierna – precis som under förra mandatperioden – kan rycka åt sig en ledning i opinionen genom lite allmän snällhet. Men förr eller senare vaknar det Schlingmanska PR-monstret igen. Då är vi kort sagt rökta om vi inte med pedagogisk övertydlighet kan visa att valet inte handlar om "kompetens" eller "ansvarstagande" utan om att vi vill ha ett annat samhälle.

För tillfället har oppositionen till och med Expressen på sin sida (nåväl, nästan), men när den borgliga pressen återgår till det normala duger det inte att vara som Alliansen fast lite snällare – och snålare med skattesänkningar. Vi måste visa att vi bygger något nytt. Att vi bygger ett samhälle som håller ihop, med en stark välfärd som finns där för oss när vi behöver den. Ett samhälle som bygger på solidariet snarare än girighet. Ett samhälle som fungerar när oljan sinar.

Därför blir jag bekymrad när det första uttlande Socialdemokraternas nya ekonomisk-politiska talesperson gör går ut på att folk inte behöver oroa sig för skattehöjningar med en S-ledd regering. Därför spritter jag av otålighet i väntan på att de gröna språkrören ska börja tala klarspråk om att vi inte vill fortsätta med den arbetslinje som inte tagit kol på arbetslösheten, men väl på människor och att vårt alternativ handlar om att dela på jobben och bryta tillväxthetsen. Därför blir jag glad när jag hör Jonas Sjöstedt (V) med klar och tydlig stämma säga nej såväl till att göda riskkapitalbolag i välfärden som att pumpa in skattepengar i banker.

En opposition som inte vill något annat än regeringen är meningslös. En opposition som formulerar ordentliga alternativ till en regering som sparkar på människor och rycker på axlarna åt framtiden har alla förutsättningar att vinna människors förtroende.

4 kommentarer:

Olof Olsson sa...

Testar kommentarsfunktionen. Har fått rapporter om att kommentarer inte publicerats.

anita sa...

Tack för att du sätter mina tankar på pränt! :-)

Om S: Jag tror att det är ganska många på vänsterkanten i partiet som är bekymrade idag. Och besvikna! Men dessvärre frodas det desto ymnigare på högerkanten. Så här skriver Stig-Björn Ljunggren (s-märkt, gud vet varför!) i kommentarfältet till en av de radikalare sossarnas (Bengt Silfverstrand) inlägg om vart S är på väg:

"Socialdemokratin är ett parti som tagit på sig uppgiften att med socialistiska förtecken odla kapitalismen efter bästa förmåga, röja väg för produktivkrafterna, hantera marknadsekonomins vardagsproblem och lämna söndagsskolepredikningarna om den socialistiska utopin till 1-majmötena.
Låt oss komma ut ur garderoben och se verkligheten sådan den är, och inte ideologiskt."

Jag blir gråtfärdig.

Och MP sätter inte heller ner foten. Jag saknar Birger Schlaug! Det verkar bara vara V som vågar ta ideologisk ställning idag.

anita sa...

Nu fungerade det! Jag valde NAMN/URL i stället för OPEN ID, om det kan ha med saken att göra.

Olof Olsson sa...

Tack för tålamod med tekniken! Fråga mig inte vad som är knas...

Det bästa man kan säga om Ljunggrens inlägg är väl att den som uttrycker sig så föraktfullt (hoppas jag inte kastar allt för mycket sten i glashus nu) knappast vinner så många nya.

Jag saknar också Birger. Men om jag får skryta lite över mitt parti tycker jag det är ganska fantastiskt att ett före detta språkrör som för fram så frän kritik mot partiets inriktning bjuds in för att delta i diskussioner om nytt partiprogram (se bl.a. hans egen blogg). Det skulle knappast vara möjligt i något annat parti. Det är också det som gör att jag känner att jag med entusiasm kan verka inom partiet, även om jag ibland önskar en större tydlighet av partiledningen.