Efter beslutet som ger vinstjakten i välfärden fortsatt grönt ljus klubbas ytterligare en tafatt
kompromiss på S-kongressen: ”avgörande steg” ska tas för en
mer jämställd föräldraförsäkring skriver man, men utan att lova
fler pappamånader. S-toppen säger att man på sikt vill ha en helt
individualiserad föräldraförsäkring, men hänvisar till att man
inte kan gå emot opinionen som vill ha ”valfrihet”. En i mina
ögon sorglig inställning till politik som riskerar att leda till
ett samhälle som stangerar och fastnar i gamla mönster.
Politiker av idag tycks se som sin
uppgift att följa opinionen, inte väcka den. Aldrig utmana, aldrig
gå före, aldrig sticka ut. På så sätt läggs ett tungt lock på
det offentliga samtalet. Något som i längden hämmar
samhällsutvecklingen. I det här fallet blir konsekvensen att vi lär
få vänta på ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och
allt vad det för med sig, om inte kommande samarbetspartier lyckas
knuffa Socialdemokraterna i rätt riktning. Vi får fortsätta dras med urtidsödlor
till arbetsgivare som låter bli att befordra kvinnor i fertil
ålder och knorrar över män som vill ta sitt föräldraansvar. Fler
kvinnor får se sin löneutveckling och pension försämrad av
barnafödande. Och värst av allt: fler barn får se sin pappa
försvinna ut i familjens pereferi.
Jag börjar tröttna på politiker som
väntar in framtiden istället för att forma den. Nu vill jag se en
modig politik för vuxna och barn: en individuliserad
föräldraförsäkring snarast.
5 kommentarer:
Hej Olof,
Tyvärr är det alldeles för mycket röstmaximering i politiken nu för tiden. Hoppas det är OK om jag hänvisar till mitt eget inlägg om just detta, skrivet i anknytning till S-kongressen:
http://hanslillagrona.blogspot.se/2013/04/om-politiskt-tankande-och-en.html
Väl skrivet, Hans! Detta "farväl till den politiska människan" är så genomsorgligt.
Valfriheten kommer bli framtidens förbannelse. Den kommer skapa vinflöjlar, velpottor och politiska ambivalenser utan dess like.
Och den kommer öka på den massiva oansvarigheten i samhället som sprider sig som en löpeld genom alla strukturer. "Det är inte mitt bord" kommer bli ett precis lika utnött begrepp som "jag kan inte uttala mig om det enskilda fallet" eller om man redan är uppdagad med "byxorna nere" får tvinga sig till det mest genuina uttrycket för en reträtt - "vi kommer att titta på det där...". Och ovanpå allt detta lyser valfriheten och marknadskrafternas gigantiska fyrbåk. Allt medan den svarta baksidan säger: - Du valde själv, så skyll dig själv!
Hela denna fars ges naturligtvis en större magnitud med politiska förtecken. Inget parti idag kan ta åt sig äran av att föra en rak och öppen politik där den enskilde faktiskt kan få möjlighet till att göra ett aktivt val med konsensus i.
Eller hur! Risken är att det blir än värre i takt med att de politiska partierna krymper och förvandlas än mer till valmaskiner som sätter fingret i luften istället för att driva sina idéer. Det vill till att vi blir fler både i och utanför partierna som kräver en politik som vågar stå för någonting.
Problemet med föräldraförsäkringen är att kvinnor motarbetar sina män att dela jämt på dagarna. Det vet många är verkligheten men ingen politiker vågar säga det.
Skicka en kommentar