onsdag 31 mars 2010

Förbifarten - har vi råd med så dyra misstag?

Det har varit en hel del kommentarer om Förbifart Stockholm de senaste dagarna efter först regeringens och sedan Carin Jämtins utspel i måndags, även av Olof i ett tidigare inlägg här på bloggen. Här kommer ytterligare ett hastigt inlägg apropå att de borgerliga partiledarna i går gjorde sig besväret att åka till Malmö Centralstation för att presentera infrastrukturförslag, vilket DN rapporterar om. Man kan dock misstänka att resan dit inte gjordes per tåg - klimatkompenserar regeringen sina flygresor? Oavsett hur det är med det finns det skäl att klimatkompensera infrastrukturförslagen. DN:s grafik (i papperstidningen) lämnar en del övrigt att önska när man ska bena ut vad som går till vägtrafik och vad som går till järnvägar. Klart är dock att för drift och underhåll går betydligt mer till vägar. När det kommer till specifika projekt ser mönstret ut att vara detsamma - även om grafiken nöjer sig med att redovisa järnvägsprojekt på mer än 5 miljarder kronor och vägprojekt på mer än 1 miljard kronor, vilket gör det svårt att veta vad som eventuellt faller bort. För Stockholmsområdet dominerar Förbifart Stockholm med sina nästan 30 miljarder. Bortsett från att det är en satsning som lämnar luckor i finansieringen av nödvändiga kollektivtrafiksprojekt, vilket kommenteras av bland annat Nisha Besara på Dagens Arena, HBT-sossen och Peter Andersson (s), har Naturvårdsverket såväl som Naturskyddsföreningen i DN kritiserat att denna vägsatsning helt enkelt inte går ihop med miljömål om att minska sk växthusutsläpp. Nu riktas även kritik från forskare om att regeringen gjort alldeles för optimistiska kalkyler vad gäller klimatutsläpp från Förbifarten (i DN:s papperstidning).

Naturskyddsföreningen lyfter också frågan om finansieringen i en rapport som visar att det är flera väldigt optimistiska antaganden som ligger till grund för hur de lån staten avser att ta för att bekosta vägen ska kunna betalas tillbaka. Bland annat påpekar man att det är viktigt att kostnaderna för vägbygget inte ökar för att prognosen ska hålla. Enligt Vägverket är det dock vanligt med ett 15-procentigt överdrag för projekt på mer än 100 miljoner kronor (sidan 5 i rapporten). I rapporten beskrivs olika scenarior för vad som händer om dessa antaganden inte håller, vilket visar hur skakig finansieringen faktiskt är.

Åtskilliga sossar försvarar vägen som nödvändig och visar därmed att man är lika fast i det gamla tänkandet som de borgerliga partierna - och hur gärna centern än vill att det ska vara så är inte motorvägsprojekt några miljöprojekt, även om t ex Ankersjö (c) har svårt att erkänna det (inte minst kommentarerna till inlägget är intressanta!). Märkligare är dock att det vad jag har sett varit en ytterst begränsad självkritik om Jämtins kommentarer om att köra över mp och vänsterpartiet (det enda undantag jag har hittat är HBT-sossen). Den sortens "ledarskap" från sossarna hade jag hoppats hörde till gångna tider. Det har också bidragit till åtminstone två röster färre för (s), röster som nu i stället går till miljöpartiet. Vidare tycker jag att det är märkligt att sossarna som borde kunna se genusperspektiven där fler kvinnor än män utnyttjar kollektiva färdmedel och därmed är i behov av kollektivtrafiksatsningar i så liten utsträckning tar fatt i den frågan. Det är inte konstigt att fler kvinnor än män är emot Förbifarten enligt en undersökning från Demoskop. Det sägs att man ska satsa på kollektivtrafiken OCKSÅ. Men varför planeras då inte bygget av t ex Spårväg Syd innan man bygger Södertörnsleden? Varför börjar man inte med att bygga ut kollektivtrafiken riktigt rejält innan man bygger Förbifart Stockholm? Kan det vara för att då skulle vägprojekten inte längre behövas? Eller är det för att det fortfarande i hög utsträckning är män som tar besluten vad gäller infrastruktursatsningar och de prioriteringar som görs? Fogelqvist skriver också om det underliga i att Förbifartsprojektet inte redan har lagts ner.

Fler mp-kommentarer: Stefan Nilsson, Emilia Hagberg, Daniel Helldén

2 kommentarer:

Pierre Ringborg sa...

Jag tycker du sammanfattat ställningstaganden i blogg-världen mycket bra. Jag känner Stefan Nilsson väldigt väl och han kommer att tjöta hål i huvudet på Jämtin.
Troligen är det så att S som är i kris vill spela på sin kvartshalva och ta debatten. MP får spela på sin och mot detta står den samlade alliansen med fyra inslag.
Frågan är nu lyft till partiledarnivå och mycket kommer att avgöras där. Nu hänger det på Peter och Maria om det inte ska bli fiasko med det rödgröna samarbetet.

Karin Reuterswärd sa...

Tack för positiv kritik!