torsdag 15 oktober 2009

Invandring ger varken stora positiva eller stora negativa effekter i offentlig ekonomi

DN debatt presenteras i dag en rapport om huruvida det finns offentligt finansiella argument för invandring. Därför (förmodar jag) är rubriken "Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor". Det grundar man på att den ekonomiska vinsten vid positiv effekt av invandring ändå inte beräknas bli större än 1 procent av BNP. Tyvärr gör rubriksättningen att rapportens andra slutsats, presenterad i slutet av debattartikeln, helt kommer i skymundan, nämligen att invandringen inte heller innebär någon stor ekonomisk belastning.
Om vi i den framtidsinriktade kalkylen för Sverige i stället antar att sysselsättnings-graden i befolkningstillskottet blir densamma som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir de negativa årliga effekterna mindre än 1 procent av BNP.

Eventuella negativa ekonomiska effekter för offentlig sektor är alltså lika försumbara som eventuella positiva. Artikeln lägger också in en brasklapp att även om det inte finns finansiella argument för invandring kan det finnas skyddsargument samt argument för invandring av specialister. Med den mycket instrumentella synen glöms argument för invandring som anknytning eller familjebildning, en fri arbetsmarknad, utbildning och så vidare bort. Bloggen Vi i Sverige har också kommenterat rapporten och konstaterar just att eftersom ekonomin inte är någon avgörande faktor är
Det viktiga /.../ istället att människor fritt kan välja att bilda familj med vem de vill, välja att arbeta var de vill och söka skydd från krig och förföljelse.

Något som borde vara självklart. Det som oroar är alla de hatiska kommentarer som frodas bl a på nämnda blogg. Jag kan inte låta bli att reflektera över en kommentar som ofta återkommer i olika varianter i sådana här sammanhang - den om att eftersom Sverige är så uselt/har en så usel befolkning/för en så usel politik tänker kommentatorn - utvandra! Hur kommer det sig att man tar rätten att invandra till något annat land för given när man absolut inte vill ha in människor från andra länder i det egna?

I SvD uppmärksammar man i stället FN:s rapport om migration, där det konstateras att migration är positivt för mänsklig utveckling:

Rapporten visar att migration kan öka den mänskliga utvecklingen både för dem som flyttar och i destinationsländerna samt för dem som stannar kvar på hemmaplan, säger Helen Clark, UNDP:s högsta chef.


Bland annat poängteras ökad inskrivning i skola och minskad barnadödlighet för dem som migrerar från utvecklingsland till industriland (vilket dock utgör endast 30% av migranterna). För destinationsländerna nämns ökat antal arbetstillfällen utan att lokalbefolkningen trängs ut från arbetsmarknaden och en viktig faktor för dem som stannat kvar är de pengaöverföringar som utflyttade släktingar gör till de kvarvarande.

Tyvärr märks det i kommentarerna till DN-artikeln att Hägglunds utspel om en vänster/ kulturelit inte bara har gått hem hos sverigedemokraternas ledare Åkesson (se Expressen, även kommenterat av Peter Andersson), utan också hos andra personer som är kritiska till invandring. Det riskerar dock att slå tillbaka mot Hägglund eftersom han inte själv ser problemet med att hävda att en kulturelit inte kan företräda folket samtidigt som han försöker lansera sig själv som företrädare för detta folk. Jag har tidigare varit inne på att det inte är så säkert att "folket" i stället accepterar att företrädas av en person som är del av Sveriges absolut högsta politiska elit. Det finns risk att Hägglunds och kristdemokraternas upprepade utspel spelar sverigedemokraterna i händerna mer än det gagnar dem själva. För jag antar att det bland kd:s väljare finns många som inte instämmer i den bild som Hägglund tecknar. I Expressen kommenterar t ex Wijkman, tidigare kd:s representant i EU-parlamentet och framstående miljöpolitiker, att han inte känner igen sig i Hägglunds beskrivning. Och de som instämmer kanske ser sd som ett bättre alternativ? Det är ett högt spel han spelar i sin balansgång på spärrlinjen, Hägglund. Man bör också behålla i minnet att det är små grupper som stödjer den intoleranta ideologi som sd står för, även om de är högljudda.

Slutligen, för att förekomma: vill du bara ge en hatisk kommentar så kan du bespara dig besväret - dessa rensas bort. Kommentarer i sak och hållna i resonabel ton välkomnas.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Så ca 20-25 miljarder är försummbart. Utan då att ha räknat på ökad brottslighet, social otrygghet( läs gärna utländska studier på hur social otrygghet ökar i mångkulturella(läs monokulturella) samhällen.) etc.
Om det är försumbara pengar, varför inte skippa biståndet helt? Det är ju bara försumbara summor eller hur.
/Lisa C

Karin Reuterswärd sa...

Jag skrev att "Eventuella negativa ekonomiska effekter för offentlig sektor är alltså lika försumbara som eventuella positiva." Eftersom slutsatsen i rapporten är att den maximala positiva effekten av invandring är knappt märkbar då "Den offentliga sektorns totala utgifter per år i Sverige överstiger 50 procent av bruttonationalprodukten (BNP)" (citat ur debattartikeln samtidigt som positiva/negativa effekter är max +/- 1 procent av BNP är det svårt att hävda att invandringen ger någon jätteeffekt på offentlig sektor - det gäller båda riktningarna. Den kan ge ett litet tillskott eller en liten kostnad. FN-rapporten som jag också hänvisar till via SvD tar ett större grepp och ser till migrationens effekter på mänsklig utveckling.

Vad gäller den sociala otryggheten: menar du mångkulturella eller monokulturella samhällen - det är rakt motsatta begrepp.

Nej, jag anser inte att biståndsanslaget är försumbart eftersom den procenten av BNP utgör 100% av Sveriges biståndsbudget. Jag kunde önska att anslaget var större - men ännu hellre tex att de rikare delarna av världen betalade fullt ut för varor och tjänster från den fattigare delen.

Jonas sa...

Ekberg räknar bara summorna för arbetsmarknaden. Räkna in kostnader för mottagning, bidrag, en enorm kriminalitet, skola och så vidare och du märker att kostnaderna springer iväg. Ekberg är dock känd för att gärna blunda för kostnader.

Anonym sa...

Faktum är att dags invandring knappast är på något sätt lik den invandring som skedde under 60-70 talet. Då fanns jobben på direkten och det var bara att hoppa in i en tillverkningsindustri och köra. Som du kankse vet är tillverkningsindustrin idag marginaliserad i Sverige. Det finns atlltså inte samma tillgång på relativt "låg kvalificerade" jobb i industrin. Särskillt då inte då tusentals svenska ungdomar har oerhört svårt att få jobb. Likförbannat ska man ha arbetskraftinvandring. Till vilka jobb då? 60-70-talets invandring var också då från kulturellt närstående europesika länder, vilket knappast är fallet idag och i framtiden då det handlar främst om folk från Afrika samt mellanöstern, men inte helt oproblematiska skillnader i kultur mot våran.

Vill verkligen Sverige ta del av den kultur? Såvitt jag vet har aldrig folket fått säga sitt i denna fråga, utan detta har styrts över våra huvuden av media och politiker. Alla som inte sjunger med i "godhets kören" är rasister och nazister, eller åtminstone främlingsfientliga( väldigt negativt landat ord för övrigt, fientlig, aggresiv mot invandrare. Allt för att förvrida fokus)Det jag menar med monokultur är att det är inte är amerikaner, kineser, ryssar, sydamerikaner, europeer som flyttar hit. Det är människor från mellanöstern och afrika med liknande klankultur. Således är det inte tal om nån mångkultur i större mening.

Vi kan alltså räkna med att minst den negativa procent kommer uppnås. Då inte heller bland annat räknat på den ökande brottslighet som invandring medför./ Lisa C

Karin Reuterswärd sa...

Lisa: du beskriver det som att det är en homogen grupp, som du kallar monokultur, som invandrar. Detta har ingen grund i statistiken. Tex skriver SCB (http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_2008A01_BR_BE51BR0803.pdf sidan 24) att "De som invandrar till Sverige representerar ingen homogen grupp. De kommer till Sverige från över 200 olika länder som sinsemellan är väldigt olika." Invandrare som är födda i Sverige, Norden, EU samt Europa utanför EU utgjorde 2005 (som är så långt många av diagrammen i rapporten sträcker sig) ca 35.000 av de ca 65000 som invandrade till Sverige det året - då får man också hålla i minnet att Europa är en ganska liten del av världen. Visst kommer det under specifika perioder grupper från något särskilt land eller område. Då brukar det bero på att krig eller andra väpnade konflikter har gjort förhållandena så outhärdliga att det blir omänskligt att bo kvar, som i Irak tex. Under 2008 var det ca 11.000 flyktingar av de totalt ca 90.000 som fick uppehållstillstånd eller registrerade uppehållsrätt (http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/statistik/tillstand.html). Av de ca 40.000 som fick uppehållstillstånd pga familjeanknytning (inkl de som kom som anhöriga till i Sverige bosatta EU-/EES-medborgare) var ca 10.000 med flyktinganknytning. Att man kände sig så kulturellt närstående de europeiska grupper som invandrade på 60- och 70-talen tvivlar jag på - det ger dock viss tillförsikt inför framtiden. Allt eftersom utvidgas den krets man känner samhörighet med - men det kräver ju att man får tillfälle att närma sig varandra, vilket inte ges om var och en ska sitta i sina respektive länder. Vidare är det inte så enkelt att samma antal arbetstillfällen kvarstår om befolkningen ökar så att även konkurrensen om arbete ökar, utan med befolkningsökning t ex i form av invandring ökar även antal arbetstillfällen. Kriminalitet återkommer jag till under svaret till Jonas nedan.

Jonas: Å andra sidan verkar du blunda för att även invandrarhushåll har inkomster och betalar skatt på dessa. SCB har gjort en översikt över olika typer av hushåll, uppdelat i hushåll med två svenskfödda, en svenskfödd-en utrikesfödd samt två utrikesfödda. Inte i någon av grupperna överstiger bidragen från samhället de inkomster samhället får från hushållen - intressant nog är det hushåll med en svenskfödd och en utrikesfödd som genererar mest pengar till samhället.

Vad gäller kriminalitet visar Brå (Brottsförebyggande rådet: http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=1brottslsveutland.pdf&url=/dynamaster/file_archive/051214/e7dae113eb493479665ffe649e0edf57/1brottslsveutland.pdf) att det visserligen finns en liten överrisk att invandrade personer blir misstänkta för brott - men att den överrisken är större om man jämför män med kvinnor, lika stor för yngre jämfört med lite äldre personer och större för diverse andra faktorer (s 35 och vidare i rapporten). Brå konstaterar också att det handlar om ett litet antal personer, eftersom de grupper av invandrare som har högst överrisk också utgör en liten del av befolkningen i Sverige. Ser man till olika grupper av utrikes respektive svenskfödda så ligger siffran för samtliga grupper i rapporten för att INTE vara misstänkt för brott mellan 88 och 95 procent, alltså den överväldigande majoriteten oavsett bakgrund.

Mvh,
Karin