Hur bygger vi en ekonomi som håller?

Vi måste bygga en ny ekonomi. Den ekonomi som är beroende av tillväxt är helt ohållbar inte minst eftersom den förbrukar mer naturresurser än vi förfogar över och leder till större koldioxidutsläpp än vad planeten klarar. Detta var vad jag försökte visa i onsdagens inlägg. Idag ställer jag frågan hur en ny ekonomi kan se ut. Och hur ska vi klara av att växla ner och skapa en mindre ekonomi med mindre konsumtion och samtidigt få resurser till att göra de massiva investeringar i ny teknik som också krävs för ett hållbart samhälle? Jag lovar inga färdiga svar. Men jag lovar att ställa frågorna om och om igen tills det är dessa frågor mänsklighetens samlade hjärnor ägnar sig åt att söka svaret på.

Vad är jag för ett bortskämt yngel som sitter och gapar över att ekonomin trots allt ännu växer? Vill jag ha recession och se människor kastas ut i hopplöshet och massarbetslöshet? Nej. Men det är just det vi gång på gång tvingas göra i en tillväxtberoende ekonomi. Förr eller senare spricker bubblorna och de hjul som alltid måste snurra stannar. Amerikanerna tog under 00-talet lydigt lån efter lån för att kunna upprätthålla konsumtionen, men till slut var kraschen oundviklig. Spanjorerna tvingades sedan i samma fälla. I Grekland är det statens skulder som till slut blivit övermäktiga. Hur länge den svenska ekonomin hålls någorlunda uppe är det ingen som vet, men skuldsättningen (om man lägger ihop privata och offentliga skulder) är lika stor som i Grekland.
 

Kanske finns det ett sätt att både dra ner på den konsumtion som hotar livet på jorden och att undvika de kriser med förödande sociala konsekvenser vi ser utspela sig när tillväxten dalar. Kanske är det dags att korta arbetstiden. Istället för att människor drabbas av arbetslöshet och samhället av social oro när ekonomin bromsar in kan vi dela på de jobb som finns. Om ekonomin skulle växa under en period kan vi arbeta lite mer igen. I ett slag har vi fått ett mer stabilt, mer ekologiskt hållbart och mer rättvist samhälle där utrymmet för konsumtion är mindre, men där det finns desto mer plats för relationer, eftertanke, idrott och kultur.

Den kanske allra knepigaste frågan vi har att brottas med är den om hur vi får resurser till investeringar samtidigt som vi sänker takten i ekonomin och konsumerar mindre. Hur får vi stålar till alla vindkraftverk, solpaneler och all räls om inte hjulen fortsätter att snurra fortfortfort? Som Tim Jackson argumenterar för i mycket läsvärda Välfärd utan tillväxt behöver vi gå från dagens ekonomi byggd på lån och konsumtion till en ekonomi som är betydligt mer inriktad på sparande och investeringar. Det säger sig självt att det inte håller i längden att hålla de ekonomiska hjulen snurrande genom att ideligen pumpa ut nya pengar genom lån som folk ska lockas ta med hjälp av låga räntor, räntebidrag och andra morötter.

Hur vi förverkligar skiftet från lån och konsumtion till sparande och investeringar och hur vi ser till att sparandet och investerandet inriktas mot en grön omställning är nästa tiotusenkronorsfråga. Klart är att det kräver en mycket stark politisk vilja. Politiken måste börja ta plats igen, på marknadens bekostnad. Krafterna som håller emot är naturligtvis mäktiga. Men i spåren av de kriser vi ännu bara är i början av bör stora förändringar bli möjliga. Låt oss ta chansen att bygga något nytt. Kanske något mindre storslaget, men mer robust. Vad tror du? Hur bygger vi något som håller i längden?


Som enskild individ kan man gå före och spara pengar i Ekobanken. Då används sparpengarna till exempelvis till produktion av förnyelsebar energi.