Nu ökar återigen Sveriges utsläpp av växthusgaser. Inte lite heller. 11 procent har utsläppen ökat mellan 2009 och 2010.
Sedan 2003 har de svenska utsläppen minskat år från år – om man bara räknar de utsläpp som sker på svensk mark. Om man räknar med flygresor från Sverige och utsläppen som importerade varor gett upphov till har utsläppen troligen ökat stadigt, även om det mig veterligen inte finns lika tillförlitiga siffror på detta. Att vi nu ser en ökning även om man håller sig till "fusksättet" att räkna är mycket illavarslande. Det man kan hoppas på är förstås att det blir till en rejäl väckarklocka, men det kräver att alla vi som inser allvaret skriker allt vad vi kan om vad som behöver göras. TT-artikeln andas inte precis insikt (bortsett från sedan länge insiktsfulla Åsa Romson.): "Orsaken är delvis att ekonomin återhämtade sig. Men miljöminister Lena Ek anser ändå (min kursivering) att ökningen är oroande." Förklaringen med den återhämtade ekonomin, som skulle kunna vara en pedagogisk illustration av att vi behöver skapa en ekonomi som inte bygger på ständig tillväxt ses alltså som en förmildrande omständighet när utsläppen skenar.
"Miljöminister" Lena Ek ska nu göra en analys sektor för sektor för att se vad som krävs för att ytterligare få ner utsläppen. I väntan på att analysen ska bli färdig kan ju ett tips vara att börja bedriva en klimatpolitik. Att rösta ja istället för nej till järnvägsbyggen, att få fart på den biogasutbyggnad som avstannade när alliansen slopade investeringsstöden, att satsa på NÅGON annan infrastruktur än motorvägar, att kort sagt bygga om Sverige istället för att stoppa huvudet allt djupare ner i sanden.
8 kommentarer:
Så som man resonerar i Sverige verkar man ha grävt ner sig själva "six feet under" i sanden. Det är ju inte i det här landet som man skall agera för att sänka koldioxidutsläppen utan i de länder som står för de verkliga utsläppen. T.ex Indien med en belastning på arealen som är ca 35 ggr större än i Sverige, eller i Holland där belastningen är ca 30 ggr större. Detta är bara två av de länder som med flera tiotals ggr överstiger den belastning som vi i Sverige utövar.
Denna analys borde väl även det välutbildade etablisemanget i detta land kunna utföra.
Nils Gunnar Norman, en av de 1500 ursprungliga bildarna av Miljöpartiet det Gröna.
Om man räknar utsläpp per invånare - och jag har svårt att se rimligheten att räkna på något annat sätt - är naturligtvis de svenska utsläppen oändligt mycket större än i länder som Indien och för den delen Kina.
Vill vi stora klimatbovar att Kina och Indien ska minska sina utsläpp ser jag inget alternativ till att börja ta ansvar för våra utsläpp.
Oroande att våra kärnkraftverk prioriteras ner så att de inte kan leverera.
Tur att vi kan importera el från Ryska reaktorer eller Estnisk skifferoljekraft.
För kol vill vi inte ha!
2010 var kall och kärnkraften stod still.
Vilket visar hur sårbara vi är om vi förlitar oss på kärnkraft. När vi funderar på vilka energikällor vi ska investera i för framtiden blir då rimligen svaret de förnyelsebara.
Vem var det som förde fram iden om att stoppa huvudet i sanden?
Jag håller med Olof. Jag tycker i o f s att det är bra om miljöministern analyserar sektor för sektor - man kan ju anta att utsläppen från industrin måste minska med andra styrmedel än utsläppen från privattransporter. Sen finns det väl inget som hindrar NG Norman eller vem som helst att agera på olika sätt för att minska utsläppen från andra länder. Go Olof! Du har min röst även i nästa val
Tack för ett klokt påpekande! Nyanserna försvinner lätt när frustrationen tilltar...
Och tack för uppmuntran!
Analysera verkligheten här
http://www.globalis.se/Statistik/CO2-utslaepp/(country)/344/#bars
Gott Nytt År!
Skicka en kommentar