DN skriver om den förestående "hungerkonferensen" i Rom, där man ska försöka hitta sätt att stoppa det ökande antalet (över en miljard) som hungrar. Olivier de Schutter, matrapportör för FN, underkänner både resonemang om att det räcker med att producera mer mat eller att frihandelsavtal skulle räcka till för att avhjälpa problemen. Han säger i DN-artikeln
- Problemet är inte att det produceras för lite mat, det handlar i stället om social orättvisa.
Med den njugghet som finns från bland annat Sverige om att aktivt minska vår egen påverkan på klimatutsläppen och i stället kräva att utvecklingsländerna ska ta sitt ansvar och hålla nere sina utsläpp trots att utsläppen per person i Sverige vida överstiger dem per person i de flesta utvecklingsländer undrar jag hur det ser ut vad gäller solidariteten på matområdet. Är vi beredda att fatta beslut som gynnar oss själva mindre, eller som till och med missgynnar oss, om det ökar möjligheterna att få bukt med den ökande hungern i världen?
8 kommentarer:
Bryt ner statistiken på länder:
http://en.wikipedia.org/wiki/Malnutrition#Statistics
Indien och Kina kommer att lösa sina problem själva, det är 35% av de hungriga!
Många andra länder (Brasilien etc) är i samma situation.
Genomkorrumperade länder (Bangladesh) och diktaturer (Nordkorea) kan vi inte bota hungern, politikerna där stjäl bidragspengar och inget mindre än ett militärt anfall skulle lösa problemen. Det är värre än hungern.
Men PK indignation kanske kan lösa denna "sociala orättsvisa"? :-)
Länder i konflikt (Pakistan, Somalia, Kongo, etc). Kräver också militär intervention.
Återstår gör mest länder som fått många miljarder under decennier (Tanzania, Etiopien, etc), utan att något fungerat.
Eftersom ni visar indignation, berätta gärna för världen hur hungern ska lösas...?
Lite förenklad PK indignation om "orättsvisa" och koldioxid (från ett parti som ersatt reaktorer med importerad kol!!) går ju för sig... :-)
Oj, det här finns det förstås massor att säga om. Kul med diskusion kring en fråga som hamnat väldigt mycket i skymundan, trots att den på flera sätt kan kopplas ihop med klimatfrågan. Egentligen borde jag sova så här dags, men jag kan inte låta bli att kommentera ett par saker:
Du skriver att länder som Tanzania och Etiopien under decennier "fått många miljarder". Men detta är en högst begränsad del av sanningen. Faktum är att mer pengar strömmar från syd till nord i form av räntor och amorteringar på lån än som strömmar från nord till syd i form av bistånd.
Det som jag anser gör Karins retoriska (eller indingerade om du så vill) än mer berättigade är den handelspolitik som Sverige bedrivit under såväl den förra socialdemokratiska som nuvarande borgliga regeringen. Sverige har konsekvent - om än tyst och hycklande - ställt krav på fattiga länder att öppna sina marknader. Detta trots att den rika världen vägrar göra sig av med sina skyddstullar och subventioner.
Så nog finns det skäl för politisk korrekt indignation. Och framför allt rättfärdig politisk handling!
(Besserwisser-Olof kan inte heller låta bli att påpeka att Sverige 2008 hade ett elöverskott på 2tWh http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Elstatistik-2008/)
Varför skulle vi behöva missgynnas för att minska svälten? Det är den värsta socialistiska myten att ekonomi är ett nollsummespel, det stämmer inte. Se vad som händer under finanskrisen: vi rika blir lite mindre rika, men de fattiga blir också fattigare. Vad som händer är inte att resurser omfördelas utan att mindre resurser skapas. Problemet i den fattiga delen av världen är vanvettig politik som omöjliggör skapandet av rikedom, inte det faktum att vi i väst är rika.
Olof O, man kan diskutera Etiopien m.fl. och hjälpen där, men det behövs inte om hunger -- de med den typen av U-hjälp är en liten andel av de svältande. (Summera från listan de länder i Asien med hög tillväxt, korrumperade länder, krigförande länder, etc.)
Här är en annan Wikipedia-länk som diskuterar relativ fördelning av hunger i länder:
http://en.wikipedia.org/wiki/Global_Hunger_Index#Conflicts_exacerbate_hunger
>>War and violence have been the major causes of widespread poverty and food insecurity in most of the countries [..]
Du har alltså inte något egentligt problem med min beskrivning av hungern och hycklandet över att skuldbelägga Väst för vad diktaturer och gerillor ställer till med?
Sen...
Elbehov växer över tiden. Om vi har el över kan vi sälja det till länder som inte använder kol/olja, istället. En nettovinst för miljön.
Olof, försvarar du Miljöpartiets ersättande av kärnkraft med kol?! (Är du en sådan där klimatförändrings-förnekare?)
Kan du nämna något mer hycklande än att ersätta reaktorer med kolkraft -- och sedan klaga över koldioxid-utsläpp? Jag kan inte det.
Olof O:
>>Sverige har konsekvent - om än tyst och hycklande - ställt krav på fattiga länder att öppna sina marknader. Detta trots att den rika världen vägrar göra sig av med sina skyddstullar och subventioner.
Va, har Sverige odling av tropisk frukt att skydda? :-)
Den största boven är så vitt jag vet Frankrike, som drivit sådant via EU, f.ö. ofta kritiserat av bl.a. USA. Detta är en stor skam -- men lägg skulden där den ska ligga.
Oj, trampade jag på en öm tå? Min utgångspunkt är att världens resurser inte fördelas särskilt solidariskt, det trodde jag egentligen inte var särskilt kontroversiellt. Forskningen kring det som kallas ekologiska fotspår visar med all önskvärd tydlighet att invånare i rikare delar av världen gör för stora avtryck. Att vi sedan århundraden har byggt upp strukturer som försvårar för fattiga länder att förbättra sina ekonomier råder heller knappast någon tvekan om. Det är inte för inte man talar om "nykolonialism" i många sammanhang, inte minst när rika länder vill odla grödor för bioenergi på mark i fattiga länder så att vi ska slippa minska på bilåkandet här. Visst finns det länder med försvårande omständigheter som diktatorer, krig/konflikter etc. Det finns all anledning att försöka utöva påverkan på dessa. Det finns också länder som under lång tid fått stöd - men på de rika ländernas villkor, inte alltid till det som skulle ge bäst effekt för fattiga och hungrande delar av befolkningen.
Som Olof redan nämnt producerar Sverige mer el än vi behöver - och det finns trots (eller på grund av?) detta en rejäl överkonsumtion av el. Vi har alltså utrymme för att minska elförbrukningen. Det är det alternativ jag föredrar eftersom säkerhetsfrågorna för förvaring av kärnavfall och för kärnkraftsverken själva inte är lösta, och vi talar om tidsperspektiv på 100.000 år för slutförvaring.
Francisco, jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. Vad jag menade var att vi kanske behöver fatta beslut som inte direkt gynnar oss för att ge fattigare länder utrymme att förbättra sina ekonomier. Och den vanvettiga politiken ligger inte sällan i de rikare delarna av världen.
Hade jag några givna lösningar i rockärmen vad gäller världshungern skulle jag förmodligen varit inbjuden till FN-konferensen som var anledingen till att jag skrev det ursprungliga blogginlägget. Det är jag inte och det har jag inte - men det finns inget som säger att man måste kunna erbjuda en lösning för att man tycker att något är fel! Det är också uppenbart att världssamfundet delar min oro över det ökande antalet hungrande - frågan är vad man sedan är villig att göra för att försöka lösa problemet.
Såväl EU som USA har omfattande jordbrukssubvetioner. Visserligen invänder Sverige mot dessa, men låtsas i förhandlingar med länder i syd som om dessa inte finns utan ställer hårda krav på "öppenhet" från syd.
Jo, i många fall bär just västländer och västföretag en stor del av skulden för vad som kan se ut som "interna problem" med korrupta regimer och konflikter. För att nämna ett exempel av hundratals: I Kongo har ett krig utkämpats i decennier bara för att de krigförande parterna ska kunna utnyttja naturresurser som coltan - vilket sedan västerländska elektronikföretag sedan köper i hemlighet. (http://www.etc.se/files/coltan.html)
Vad gäller energifrågan så är det inte bara så att elöverskottet växer tack vare att mer förnyelsebarenergi tillförs (och än mer skulle tillföras om vi inte blev överösta med subvetionterad kärnkraftsel). Dessutom minskar själva elanvändningen tack vare energieffektivisering. Förra året med 2 procent. http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Elstatistik-2008/
Olof O:
Att krav på ömsesidig öppenhet ställs mellan länders tullmurar är inte direkt märkligt -- och ett starkt intresse för Sverige.
Ja, det är upprörande att det U-länderna kan exportera stoppas. Jag kan inte se att du bemötte min argumentation om Frankrike och handelshinder?
Din poäng är att Sverige inte bråkar nog om detta? Så varför organiserar inte Mp demonstrationer vid franska ambassaden?
Du vill heller inte ta i Mp:s hyckleri att ersätta reaktorer med importerad kolkraft (till stora förluster ekonomiskt och för naturen) -- och sedan beklaga sig över koldioxidutsläpp?! Så förvånande... :-)
Hela Västvärlden är skyldig till vad enskilda företag baserade i Väst gör i Kongo? Alla konflikter har intressenter -- föreslå köpstopp på kritiska råvaror, du...
Det verkar lite som att sila mygg och svälja kameler. T.ex. Libyen destabiliserade aktivt Västafrika och orsakade otroligt lidande. Tänker Mp kräva att han ska utlämnas för domstol -- eller klaga på USA med V-partiet?
Ni har fortfarande inget svar på min karakterisering av länder och hunger, i första inlägget. Så det är nedlagt?
Min poäng om el var att med en gemensam EU-marknad kan vi exportera överskott och minska kolanvändningen. Något Mp borde bry sig om -- ifall ni bryr er mer om miljön än om det politiska gnällspelet.
Ja Karin, vi borde exempelvis sluta att stödja våra egna bönder med statliga subventioner och handelstullar (socialism) och öppna våra marknader för fri konkurrens (kapitalism). På så vis kunde de fattiga sälja sina varor till oss, så att vi tjänar på lägre priser och de på intäkter som de kan investera i effektivisering. Detta är inget som missgynnar "oss", bara de franska bönderna, men poängen är att ingen blir rikare som en nödvändig konsekvens av att vi blir fattigare. Resurser kan skapas, inte bara fördelas, det är där skon klämmer. De fattiga "får" inte för lite, de skapar för lite, tack vare politiska hinder i väst och hos dem själva. Frihet är receptet på en bra lösning.
Skicka en kommentar