torsdag 19 september 2013

Tramsdebatt gynnar järnrörshögern

Kritik riktas mot den rödgröna oppositionen för att man med Sverigedemokraternas hjälp försöker sätta stopp för regeringens förslag att höja brytpunkten i skattesystemet så att färre behöver betala statlig skatt. Jag förstår ingenting. Problemet med SD är väl att de står för en rasistisk, homofobisk och antifeministisk politik – inte att de råkar ha samma syn på en skattepolitisk detalj som S, V och MP?

Om de rödgröna har chans att göra regeringens budget en aning mindre ansvarslös och värna åtminstone några skattekronor som behövs för investeringar i välfärd och klimat – ska man då avstå att göra det i rädsla att förknippas med ett brunt och bakåtsträvande parti? DET vore väl om något att ge partiet en roll de inte förtjänar?

Att man från Alliansens sida kritiserar att S, V och MP lägger förslag som eventuellt går igenom med SD:s hjälp är obegripligt. 99,9 procent av deras budget går ju igenom just med SD:s hjälp. Men att rödgröna försöker göra en poäng av att regeringen stödjer sig på SD är också sorgligt. De enda som tjänar på en sådan sandlådediskussion är med säkerhet just den järnrörshöger alla säger sig vilja bekämpa. Så länge man lägger fram den politik de tror på och inte kompromissar för att få SD med sig kan jag inte förstå problemet med att råka hamna på samma sida.

Jag tror att det finns ett enda sätt för oppositionen att bekämpa Sverigedemokraterna: Att formulera tydliga alternativ till den regeringspolitik som river upp stora hål i vårt samhälle. Ett alternativ som krossar arbetslösheten med delade jobb, investeringar i grön omställning och upprustad välfärd.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Att skicka fram 5 icke-SD politiker torde ge SD fler röster än att skicka fram 5 SD-politiker.

Olof Olsson sa...

Det tror jag också, att de flesta SD-väljare snarare väljer bort andra partier än väljer SD.

anita sa...

Ja, det är tragiskt att de allra flesta av våra politiker inte tycks lita på att ideologi är den enda fungerande grunden att verka utifrån! Jag har större respekt för en politiker som vågar stå upp för sin värdegrund (även om hen står långt ifrån mig värderingsmässigt) än den politiker som bara sneglar efter snabbaste vägen till köttgrytorna.