tisdag 13 november 2012

Maline Holmlund: På rätt sida linjen

Maline Holmlund är idag gästskribent på Huddingeperspektiv.

Det pratas ju en del om arbetslinjen. Arbetarnas linje, det låter så fint. För folket liksom. Men nej vad dum jag är. Det är ju arbetslinjen. Jobben, jobben, jobben! Vi vill ju inte ha det som i Grekland va? Arbetare och deras rättigheter känns allt mer ointressant i debatten.

Vem vill förresten vara arbetare när man kan vara entreprenör? Ungdomar säger nog hellre: Visst jag är timvik. på manpower, men jag har ju också en modeblogg och snart snart får jag reklamsponsorer på den.

Vi vill synas på sociala medier, bloggar och twitter. Vill ha en Iphone 5. Hela våra liv ska omvandlas till marknadsföringsprojekt. I en tid där glappet mellan fattig och rik växer blir det allt viktigare att visa att man håller sig på rätt sida. Den där man har tillsvidareanställning och kan ha andra som städar åt en hemma och andra som läser läxor med ens barn så att de också kan hålla sig på rätt sida.

Solidariteten mellan människor minskar ju mer konkurrensen ökar. För om man faller så faller man djupt. Taket för a-kassan har inte höjts på 10 år och att få en tillsvidareanställning har blivit mer att likna vid att vinna på lotto för en person under 25 år. Men varför ska det höjas, det är ju bidragslinjen. Det förhindrar ju drivet att komma på något nytt, skapa sig själv ett nytt jobb. Ivriga bävrar och sänkt a-kassa ska få var och en att bli sin egen lyckas smed. Att a-kassa är en försäkring och att allt fler människor får bidrag från exempelvis kyrkan nu är en bieffekt, de tynger ju inte de statliga välfärdssystemen.

De som inte kommit ”in” på arbetsmarknaden; bemanningsanställda, behovsanställda och visstidsanställda, har ett påvert skydd. Det går inte att organisera sig fackligt när man har en prekär arbetssituation och riskerar att förlora jobbet vid minsta ifrågasättande. Facken kan sällan hjälpa den som inte har fast anställning. Alla ska arbeta och skapa mer vinst åt sina företag, men vem skapar trygghet åt arbetarna? Den svenska modellen ter sig ihålig när fackförbund och a-kassor urholkas och när arbetarrörelsen tappat sin förankring i industrin.

Arbetslinjen är en linje där arbetsgivarna står med trumfkort på hand. Det är arbetsgivaren som ska skapa arbetarnas trygghet utifrån en definition som speglar de egna vinstsyftena. Passar det inte kan du starta ett eget företag med f-skatt.

Vi ska alla stå beredda att sälja oss på den marknad som är arbetslinjens och vi ska göra det för jobbens skull, för tillväxtens, inte för oss själva. Gamla arbetarkrav som sex timmars arbetsdag har sällan känts mer avlägset.

Maline Holmlund





2 kommentarer:

Birgitta sa...

Arbetslinjen är också öka klyftorna i samhället med en snyggare vokabulär än den som de gamla moderaterna använde. Fast innehållet är detsamma.

anita sa...

HUR KUNDE DET BLI SÅ HÄR!!!!!!

Och fort gick det!

Och som om det inte räckte med utarmningen i Sverige: Just nu är Reinfeldt och näringslivet i Burma för att se till av norpa åt sig en del av kakan när landet "öppnas upp".

Öppnas upp till vem? Och för vad?

Det kallas för globalisering och demokratiseringsprocess - systemet som är lika aggressivt och omänskligt i alla länder, även om det finns grader i helvetet.

Vi verkar vara SÅ MÅNGA som känner så här, ändå bara pågår och pågår nedmonteringen.