Maxantal eller inte i förskolans barngrupper

Jag hann aldrig skriva något inlägg om förskolan i går, då både SvD och DN (inte hittat på nätet) tog upp barngruppernas storlek. DN med en artikel om att det inte är personaltäthet (dvs proportionen pedagoger-barn) som är det viktigaste, utan att det även spelar stor roll hur stora barngrupperna är i absoluta tal. SvD redogjorde för att moderaterna i Stockholm ville slopa taket för hur många barn man ska ha per grupp.

När jag nu satte mig för att skriva har moderaterna enligt SvD redan vänt och vill inte längre ta bort max-taket, åtminstone inte under kommande mandatperiod. Jag känner dock igen tongångarna från Förskolenämnden i Huddinge där man inte heller gärna diskuterar maxantal i absoluta tal, utan driver tesen att det viktiga är personaltätheten och hur man delar in avdelningen i mindre grupper, något som i DN motsägs både av Skolverket och psykologen Birgitta Lidholt. Lidholt lyfter fram barnens behov och att dessa inte tillgodoses i alltför stora grupper, men påpekar också att förskollärare är en av de yrkesgrupper som löper störst risk att drabbas av utmattningsdepression. Även om detta har flera skäl så underlättar knappast stora barngrupper arbetet.

Naturligtvis är inte allt frid och fröjd med "rätt" antal barn i barngruppen, annan kvalitetsgranskning måste också till, men det är en riktningsangivelse. Utan tak blir "allt" OK. Jag kan t ex konstatera att Huddinge åtminstone i de förskolor jag känner till ligger långt från Skolverkets rekommendationer om att 15 barn på 3 heltidstjänster är lagom för 3-5-åringarna, medan de yngre barnen behöver mindre grupper. Mina egna erfarenheter som förskoleföräldrar säger att det är vanligare med 15 barn per yngrebarnsgrupp med 3 personal och 20-21 för äldre barn. Och utöver barnens behov och personalens utsatthet för stress undrar jag hur smittospridning påverkas av ju fler barn man har per grupp. (Detta gäller kanske i ännu högre grad på fritidshemmen där det inte är ovanligt i Huddinge att man har 50-talet barn (eller fler) per fritidshemsavdelning - det är väl inte märkligt att t ex löss vandrar runt runt mellan barnen, för hur får man under en längre period 50 familjer att luskamma sina barn återkommande och samtidigt?! Och detta är våra barns och personalens arbetsmiljö!)

Också Pedagogiska magasinet har skrivit om svensk förskolas kvalitet (se Lärarnas nyheter) och när förhoppningen om att den bok som Lidholt bidragit till (tillsammans med Magnus Kihlbom och Gunilla Niss) ska skapa en konstruktiv diskussion om kvaliteten i förskolan. Vi får hoppas på det!